Jag är många saker. I det här inlägget tänker jag lyfta fram två av dem; lat och student.

Att vara student innebär att man har lite knapert med pengar. Det är liksom inte så att man investerar i ett strandhus någonstans i Spanien, med grannar som har en pytteliten hund som skäller för minsta lilla och så en vit stenmur runt det stora, lyxiga strandhuset, och muren bryts av med en järngrind som smyckas av fina röda blommor, året om, fast man aldrig vattnar, knipsar av döda blommor (för de dör aldrig) eller fyller på med jord. Ja. En sån kanske man inte investerar i för tillfället, nej. Man äter pasta och korv sju dagar i veckan och blir glad om man kan ta en glass i solen.

Latheten är i det här läget en väldigt bra egenskap. Den gör till exempel att man inte gärna går och handlar, utan hellre torkar sin skuggsida med näsdukar i ca. två veckors tid. Dessutom gör den så att man inte riktigt har råd att köpa onyttigheter och att man struntar i morgonkaffet för att man inte orkat köpa mjölk. Så vågen, rumpestumpen och plånboken blir glada över följande egenskap.

Däremot undrar jag hur jag ska förklara för mamma att hon får torka sig med Euroshopper-näsdukar när hon kommer på besök i veckan.