Cheesy pepptalk.
Hej mina små maränger!
På onsdag fyller jag år, vilket har föranlett ett visst grubbleri hos mig själv. Vad har jag egentligen uppnått under det här året? Har jag kommit någonstans med mitt liv? Dock har det inte tagit mig så lång tid att komma på att det fasen inte finns en födelsedag då jag haft så här mycket att komma med gällande utveckling på alla plan whatsoever, så just den delen kan jag faktiskt inte noja över.
Jag har ju:
- flyttat tillbaka till hemkommunen
- loved and lost och blivit starkare av det
- insett mitt eget värde som jag aldrig gjort förut
- tagit tag i ätstörningen
- hittat världens finaste karl, som är bra för mig på alla sett och vis
- konstaterat att jag inte alls, över huvud taget, är perfekt, men jag är bannemig värdefull ändå
- bestämt mig för att åka utomlands på praktiken
- fått bättre kontakt med min familj
- uteslutit personer som inte varit bra för mig
- lyssnat på min kropp och börjat älska den
- börjat städa och göra matlådor (ja, jag vet, det är inget sånt framsteg, men det är väl vuxenpoäng i alla fall, hehe)
- kontrollerat mitt temperament vid tillfällen då jag bara velat ge folk en rak höger
... och massa mer!
Så som ni ser är det inget alls att noja över, däremot kommer den sedvanliga repliken "Nu är det närmare till min 44-årsdag än till dagen jag föddes", vilket inte är lika skojigt att fundera över. Men men, jag tänker faktiskt försöka lägga oron åt sidan och inse att det här är min chans att göra mitt liv så bra jag bara kan, varje sekund och varje minut. Goddammit!
....
Okej, jag inser att det har blivit väldigt mycket klyschor och nördiga pep talks här inne på sistone. Men det är faktiskt EXAKT så jag känner just nu, så jag tänker skriva det ändå.
För övrigt jobbar jag och står i med min sommarkurs "Att skriva historiska romaner" - sjukt kul! Jag har alltid gillat att skriva, men det här är nog det mest seriösa jag någonsin gettm ig på och oavsett vad det blir av det hela så har jag väldigt roligt och blir inspirerad under tiden, så resten spelar inte så stor roll! Dessutom inser jag att jag klarar mer än jag faktiskt tror.
Så, hoppas att ni mår bra och njuter av sommaren (eller ja, "sommaren"). Nu ska jag skriva lite på romanen!
Puss puss! :)
På onsdag fyller jag år, vilket har föranlett ett visst grubbleri hos mig själv. Vad har jag egentligen uppnått under det här året? Har jag kommit någonstans med mitt liv? Dock har det inte tagit mig så lång tid att komma på att det fasen inte finns en födelsedag då jag haft så här mycket att komma med gällande utveckling på alla plan whatsoever, så just den delen kan jag faktiskt inte noja över.
Jag har ju:
- flyttat tillbaka till hemkommunen
- loved and lost och blivit starkare av det
- insett mitt eget värde som jag aldrig gjort förut
- tagit tag i ätstörningen
- hittat världens finaste karl, som är bra för mig på alla sett och vis
- konstaterat att jag inte alls, över huvud taget, är perfekt, men jag är bannemig värdefull ändå
- bestämt mig för att åka utomlands på praktiken
- fått bättre kontakt med min familj
- uteslutit personer som inte varit bra för mig
- lyssnat på min kropp och börjat älska den
- börjat städa och göra matlådor (ja, jag vet, det är inget sånt framsteg, men det är väl vuxenpoäng i alla fall, hehe)
- kontrollerat mitt temperament vid tillfällen då jag bara velat ge folk en rak höger
... och massa mer!
Så som ni ser är det inget alls att noja över, däremot kommer den sedvanliga repliken "Nu är det närmare till min 44-årsdag än till dagen jag föddes", vilket inte är lika skojigt att fundera över. Men men, jag tänker faktiskt försöka lägga oron åt sidan och inse att det här är min chans att göra mitt liv så bra jag bara kan, varje sekund och varje minut. Goddammit!
....
Okej, jag inser att det har blivit väldigt mycket klyschor och nördiga pep talks här inne på sistone. Men det är faktiskt EXAKT så jag känner just nu, så jag tänker skriva det ändå.
För övrigt jobbar jag och står i med min sommarkurs "Att skriva historiska romaner" - sjukt kul! Jag har alltid gillat att skriva, men det här är nog det mest seriösa jag någonsin gettm ig på och oavsett vad det blir av det hela så har jag väldigt roligt och blir inspirerad under tiden, så resten spelar inte så stor roll! Dessutom inser jag att jag klarar mer än jag faktiskt tror.
Så, hoppas att ni mår bra och njuter av sommaren (eller ja, "sommaren"). Nu ska jag skriva lite på romanen!
Puss puss! :)
