Fest hos Mange (och Miss Issa).

Tjoflöjt!

Jo jag lever. Ha! Nu blev ni allt lite snopna va?! Vavavava!??!

Mm. Eventuellt är jag lite speedad för att jag ska ha inflyttningsfest ikväll. Jag har typ haft fest... en halv gång i hela mitt liv och aldrig på ett ställe där det faktiskt är jag som kan bli vräkt/få böter från störningsjouren och så.

Okej, vad kan gå fel?

Det kan börja brinna! Å andra sidan, vad ska börja brinna då? Jag har inte tänkt ta fram något stormkök eller tända en brasa (väldigt, väldigt öppen spis blir det då) och sannolikheten att man i den här värmen tänder ljus är... ja, låt oss säga att det inte heller komemr ske.

Någon kan dö. Tja... Om någon är i görningen och har fått för sig att dö så har jag trots allt gått två HLR-kurser (med hjärtstartare som är väldigt bossig) och i värsta fall är det bara att öppna balkongdörren och slänga ut personen, så är det inte vårt problem längre,. Hm, fiffigt va?

Någon kan bli jättefull och spy överallt. Well. Det är jobbigt att torka upp och det kommer stinka, men har jag klarat att rensa ett igenspytt handfat (bakis, might I add) så klarar jag nog detta också.

Polisen/Störningsjouren rings. Jag tänker vara så pass förberedd att jag i alla fall sätter ut en fin lapp i porten som säger att jag kommer ha en liten fest och att man gärna får säga till om det blir för högljutt. Därför hoppas jag på att mina nya grannar först ger mig en chans att dämpa oss, innan de ringer. Denna punkt är dock ganska trolig, i alla fall det faktum att det kan bli högljutt.

Någon bråkar. Bye, bye, åk hem. Problemet löst.

Det blir tråkigt. Den här är jag nog mest rädd för. Men jag har samlat ihop lite lekar och idéer på vad man kan göra om det blir helt dött. Är det ändå tråkigt, ja, då får väl folk åka hem, så får jag tröstäta chips hela natten.

Vi får inte plats. Den här känns som ett faktum. Jag bor på 24 kvm och just nu är det typ 15 pers som kommer. HAHAHAHAHA (hyperventilerar). Jag ska tillbringa dagen med att röja så mycket som möjligt av saker jag tillfälligt kan ställa upp på vinden. Sen får väl folk bli väldigt vänliga väldigt fort helt enkelt.

Well. Nu blev jag aningens lugnare. Jag försöker se de så här; jag är ung och vill ha en inflyttningsfest. Man lever bara en gång och jag tänker inte hålla mig borta från det här för att jag är rädd för vad som kan hända. Been there, done that. Så nu är det bara att tuta och köra (och öppna balkongdörren)!

Puss och kram!

(Här kan ni tänka er att "Fest hos Mange"-låten är. Och sen kan ni tänka er att de sjunger "Fest hos Issa" i stället. Det funkar nästan alltid att byta ut namn mot Issa. Jag är universiell.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0