Idag har varit en sån där rolig dag. Ni vet, när man får be om ursäkt för andras misstag, befinner sig i obekväma situationer, stressar och ingenting går ens väg. Ja, rolig dag, helt enkelt.

Jag har i alla fall träffat en gammal vän över lunch, som blev fika, som blev "ta-upp-utrymme-fast-det-var-över-två-timmar-sen-vi-köpte-något". Mycket trevligt.

Dagens pris i tur och bevis på att ordinär vänlighet lönar sig går ändå till situationen inne på H&M idag. För några dagar sedan hittade jag världens mysigaste kofta på H&M i Huddinge, men av någon anledning bestämde jag mig för att inte köpa den. Jag och en vän skulle in till stan så jag resonerade som så att jag skulle fundera på det och i så fall köpa den under vår shoppingtur i staden. Men så fanns den helt plötsligt inte i stan?! Ja, i alla fall, så idag svängde jag förbi H&M innan jobbet och skulle köpa koftan. Den kostade 349 :- men hängde på en stång med skylten "Kofta 249 :-". För mig kvittade det, jag var kär i den oavsett pris (Nåväl, nästan...) men jag tänkte att jag skulle säga till i kassan så att de slapp få stå till svars när någon sur människa känner sig lurad av skylten.
"Jaha" säger kassörskan glatt, "då får du den väl för 249 kronor då!"
"Men det spelar ingen roll för mig, jag kan betala det riktiga priset!" svarar jag, orolig att kassörskan tog min "btw....." som ett klaggomål.
"Nej nej, vi har som princip att om vi har märkt fel så säljer vi plagget för det priset vi skrivit!"
Så gick det alltså till när jag vips blev hundra kronor rikare! Eller... tja... inte riktigt, men jag fick hundringen kontant så jag kände mig rikare.


Men nu undrar jag, hade de verkligen sålt den billigare om skylten hade visat 2,49 :-? Åh dessa problem...