Jag förundras över hur onöjda vi jämt är. Alltid är det något som ska eller kan förbättras. Visserligen tror jag att det ligger i människans natur att alltid sträva efter mer, men vore det inte för en gångs skull trevligt att bara vara nöjd?

Om vi flyttar till en lägenhet, så kunde den alltid ha varit lite bättre, med lite större badrum eller garderob, och hyran kunde förstås ha varit lite lägre. I stället för att acceptera den som den är, kanske dekorera den och göra den till vår egna, måste vi leta efter en ny. Eller helt enkelt klaga på den utan att för den sakens skull göra något åt det.

Jag är förstås inte heller nöjd. Tron på att någon skulle vara nöjd finns inte på min världskarta. Men jag önskar ibland att vi kunde vara det.