Hallojsan!

Nu är jag hemma i skogen igen, efter att ha varit jähähäääättelånge hos min mamma i Tyresö. Okej, några dagar bara. Men let's face it, efter några dagar av att folk släpar upp en vid nio för att man ska plocka kottar och dricka morgonkaffe tillsammans, så vill man gärna bara hem. Till sin betongbunker. Som förvisso omges av sablarns massa kottar, men dessa kottar är icke mina att plocka.

På köpet har jag dragit på mig nån rolig bakterie eller liknande. Om man sitter helt stilla så känns det inte. Det är ju bra kan man tycka. Nackdelen är att de allra flesta, inklusive jag själv, använder magen till massa saker. Typ andas. Och då, då krampar det så att det står härliga till! Och så huvudvärk och håriga ben på det också.

Nej då. Jag är inte alls bitter. Jag slipper ju plocka kottar.