Jag har inte direkt hemlighållit att jag försöker gå ner i vikt, men jag har inte heller flaggat för det. Mest kanske för att jag vet att det går bättre om jag liksom får ta det i lugn och ro, i min egen takt. Det känns som att om man snackar för mycket om det så jinxar man det liksom. Men nu tycker jag att det kanske kan vara ett bra sätt att faktiskt skriva ner sina tankar om hela processen. Sen om ni är intresserade eller inte, det återstår att se.

Sedan jag började med detta för 12 veckor sedan har jag gått ner 3.8 kg. Det kanske inte verkar vara så mycket alls, men jag ser det som en del av utmaningen att gå ner i vikt i lagom takt, kanske hellre lite för långsamt än för fort. För fort kan jag liksom redan.

I morse var det invägning igen. Väger mig alltid på måndagar, dels för att hemsidan jag gått med på för viktminskningen har det som standard och sedan känns det liksom självklart. Ni vet, när man suttit där hela helgen och svullat tills det sprutar godis ur öronen på en och man mumlar mellan tuggorna att "i morgon, då börjar mitt nya liv".  Och lite så är det. Inte att mitt liv började den 28 juni sådär helt vips, men jag kör på det varje måndag. Oavsett vad vågen säger och oavsett hur veckan har sett ut, så är det en ny vecka framför en, liksom det kommer en ny dag i morgon oavsett hur många kalorier man tryckt i sig idag.

Ja, invägningen. Eftersom den föregående veckan har kantats av förkylning och ett paket kakor och lite chips (okej, en massa chips. Typ en hel påse på en dag. Och massa alkohol. Och ett fyllebesök på Donken. Men sen - inget mer onyttigt! Okej, förutom den där Marabou Schweizernöt. Men det var bara för att den liksom ropade på mig där den låg på hyllan i affären) så förväntade jag mig inget annat än ett plus denna vecka. Men så hade jag gått ner i vikt! I och för sig bara 1 hg, men ändå. Hehe, jag tror att det här har varit lite som Biggest Loser för mig, fast med motsatt effekt. där ser man människor som går ner typ 4 kg i veckan och bölar ögonen ur sig för att de inte gått ner mer och hemma hos mig blir det glädjedans i bara mässingen när jag gått ner 1 hg. Men som sagt, jag klagar inte.

För övrigt hade jag mitt första pass i repan på "nya Friskis" idag. Det var intressant och inte alls så svårt som jag trodde det skulle vara. Jag har nog fått mycket gratis p.g.a. att jag jobbat inom Friskis tidigare också, även fast det itne är samma datasystem eller något sånt.

Tilläggas bör också att om jag hade haft en Guinness rekordbok nu, så hade jag tagit reda på vem som erhåller världsrekord i mängden snor man kan snyta ut ur näsan på en och samma dag, sedan skulle jag ringa till Guinness alternativt ringa till världsrekordhållaren själv och beklaga sorgen, då jag utan tvekan har slagit rekordet idag. Oavsett tidigare världsrekordmängd, så har jag slagit det med hästlängder. Vinner man någonting mer än ära? Lite stålar skulle sitta fint. Pappersnäsdukar tas också gladeligen emot.

I morogn är det skola och jag ska åka dit lite tidigare för att förbereda mig inför grupparbetet som följer. Fårgan är bara hur jag ska ta mig upp typ halv sex i morgon bitti. Kanske dags att sova snart?

Haha, angående människan som ligger på förstaplats vad gälelr världsrekordet - jag snor platsen!